Pfas – svårnedbrytbara kemikalier

I takt med att medvetenheten kring miljöproblem växer, har även intresset för de kemikalier som kallas Pfas ökat. Dessa ämnen, som används i en mängd olika produkter, utgör en stor utmaning för både människor och miljön på grund av deras långlivade karaktär. I denna artikel utforskas vad PFAS är, hur de påverkar vår hälsa och miljö, och vad som görs för att hantera denna utmaning.

Vad är pfas?

PFAS, eller per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är en stor grupp av syntetiska kemikalier bestående av tusentals olika ämnen. Två av de mest kända varianterna är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Till skillnad från många andra kemikalier, bryts PFAS inte ner i naturen. Därför benämns de ofta som ”evighetskemikalier”.

Dessa ämnen har använts flitigt sedan 1950-talet i produkter som brandsläckningsskum, stekpannor med non-stick-beläggning, textilier och vissa rengöringsprodukter. PFAS har använts tack vare sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Trots att vissa PFAS-ämnen är förbjudna inom EU, finns många varianter fortfarande i produkter på marknaden idag.

Hälsorisker och miljöpåverkan

Exponering för PFAS kan ske genom dricksvatten, mat och konsumentprodukter som innehåller dessa ämnen. Deras närvaro har upptäckts i vattentäkter runtom i världen, inklusive i Sverige. Problemet uppstår främst där PFAS används i industriella processer eller vid brandövningar.

Även om små mängder inte orsakar akuta hälsoproblem, har forskningen visat att långvarig exponering för PFAS kan leda till flera hälsorisker. Dessa inkluderar förändringar i leverfunktion, kolesterolnivåer och hormonbalans. Det har även visats möjlighet att PFAS-exponering kan försvaga immunsystemet, påverka vacciners effektivitet och öka risken för vissa cancerformer.

Miljömässigt är PFAS problematiska då de kan transporteras långa sträckor genom vatten och luft, vilket innebär att de kan påträffas i avlägsna områden såsom Arktis. Här har till och med isbjörnar påverkats av deras närvaro.

Åtgärder och framtidsutsikter

För att skydda folkhälsan och miljön har Sverige, i linje med EU:s riktlinjer, börjat införa restriktioner och riktlinjer för användningen av PFAS. Nya gränsvärden kommer att implementeras från januari 2026 för dricksvatten, vilket är ett viktigt steg mot att minska människors exponering.

Forskningen om PFAS har lett till en ökad medvetenhet, och för att ytterligare begränsa spridningen rekommenderas att individer väljer produkter som är fria från PFAS. Att redan nu använda vattenfilter i områden med kända föroreningsproblem och undvika produkter som är vattentäta eller fettavvisande kan minska exponeringen.

För de som misstänker PFAS-förorening i sitt vatten eller omgivning, är det viktigt att genomföra en analys av vattnet för att identifiera närvaron av dessa ämnen. Här spelar AK Lab en viktig roll i att erbjuda laboratorietjänster för detaljerade analyser, vilket är av stor betydelse för både individers och samhällets hälsa.

Genom att vidta dessa försiktighetsåtgärder och fortsätta att sprida kunskap, kan samhället arbeta mot en framtid där riskerna associerade med PFAS minimeras. Företag som _AK Lab_ erbjuder de nödvändiga verktygen och expertisen för att säkra mer hållbara och hälsofrämjande omgivningar.